Galleri Falkenbergs Konstskola

Therese Hammar

Något vilt och otämjt har smugit in i mitt måleri, en ton. För att kunna uppfatta och följa tonen måste jag rensa bort allt överflödigt och störande. Tonen leder mig in i skogen, över stock och sten och emellanåt genom mörker. Jag vet inte vart jag är på väg, bara att jag vill följa tonen, uppleva den och utforska vart den leder.

Jag packar min ryggsäck. Jag står stilla ett tag därute, lugnar min andning och lyssnar. Plötsligt uppfattar jag den subtila tonen. Den kräver min fulla uppmärksamhet för att urskiljas. Den resonerar med något djupt inom mig som vill finna dess källa, dess ursprung. Jag börjar följa tonen. Den leder mig djupt in i skogen på slingrande djurstigar, över myrar och ibland rätt ut i blåbärsriset. Ibland tappar jag bort den. Då stannar jag och använder alla mina sinnen för att återfinna den.

När jag kommit fram till tonens källa känns det i hela kroppen. Ibland är det en gammal övergiven lada som vill viska sin historia, ibland är det en höna som har något mycket viktigt och fullkomligt obegripligt att berätta, eller ett stenblock mitt i skogen som, när solljuset faller på det, visar en liten del av det oändligt mystiska.

Jag tar fram mina målargrejer och börjar arbeta. Det är ofta kallt. Kylan tvingar fram fokus. Jag blir ett ödmjukt vittne som underkastat och hänfört nedtecknar det naturen vill visa mig, oftast i snabba akvareller. Jag målar för att jag är skyldig naturen – den källa som gett mig liv, upplevelser och skönhet – upprättelse, en röst, ett uttryck.

E-post: info@theresehammar.se
Webb: www.theresehammar.se
Instagram: @theresehammarart
Facebook: @theresehammarart